Näsblod
Näsblod kallas också för epistaxis och beror på att ytliga blodkärl i näshålan brister. Över 60% av befolkningen blöder näsblod någon gång i livet.
Vad ska jag göra när jag börjar blöda näsblod?
Sitt upp och luta dig framåt, inte bakåt. Kläm försiktigt med tumme och pekfinger runt de mjuka delarna av näsan i tio minuter. Andas genom munnen och försök spotta ut det blod som är på väg ner i svalget. Sug på en isbit eller lägg en kall handduk över näsan och pannan. Det får blodkärlen att dra ihop sig. För in en vriden Stop Hémo blodstillande vadd i den blödande näsborren. Behåll den blodstillande vadden på plats i näsan under minst trettio minuter. Om du inte får stopp på blödningen inom 30 minuter, ring 1177 eller kontakta en jouröppen mottagning. För mer information om näsblod – läs på 1177.se
Vid näsblod rinner blodet från näsan. Blodet kan även rinna ner i svalget beroende på var i näsan blödningen startade. Det är normalt att svälja lite blod, men det kan också göra att du känner dig illamående och behöver kräkas, vilket kan leda till att blodet kommer upp igen. Vid oro eller misstanke om en bakre näsblödning ring 1177.
Varför blöder vi så lätt från näsan?
Nässlemhinnan består av många ytliga blodkärl. Framför allt i området kring Kiesselbach plexus som sitter en centimeter från näsans ingång. Blodkärlen hjälper slemhinnan att värma upp, fukta och filtrera luften vi andas in genom näsborrarna. Men mängden av blodkärl försvagar slemhinnan.
Angrepp på nässlemhinnan gör att blodkärlen brister. Det kan vara små, enkla saker. Du pillar dig i näsan, nyser, snyter dig hårt och ofta eller vistas i kall, torr luft. Att blöda näsblod är lite läskigt för framför allt barn. Men att blöda näsblod någon gång då och då är naturligt och kräver oftast ingen läkarvård.
För att stoppa näsblod snabbt och enkelt, ha endosförpackad Stop Hémo blodstillande vadd nära til hands.
Vid ihållande och återkommande blödningar behövs läkarvård, se 1177.
Blödningsrubbningar
När ett blodkärl skadas försöker kroppen reparera skadan. Händelseförloppet att stoppa blödningen kallas hemostas. Det är en komplex och välregisserad sekvens av händelser. Blodets förmåga att levra sig är central för vår överlevnad. Människor med blödningsstörningar upplever svårare och längre blödningar än normalt även vid små sår, näsblod eller tandutdragningar. Det kan bero på blödarsjuka, andra sjukdomar eller läkemedel.
Det finns generellt sett två huvudsakliga typer av blödningsstörningar: ärftliga blödningsstörningar och förvärvade blödningsstörningar.
ORSAKADE AV ÄRFTLIGHET
Hemofili, blödarsjuka, är sjukdomar som kännetecknas av brist på eller total avsaknad av en koagulationsfaktor, ett protein som får blodet att levra sig. Exempel är blödarsjuka typ A och B samt Von Willebrands sjukdom.
HHT, hereditär hemorragisk telangiektasi, även kallad Osler-Rendu-Webers sjukdom är ärftligt orsakade kärlmissbildningar. HHT medför blödningar från slemhinnorna i näsan, magtarmkanalen och lungorna.
ORSAKADE AV LÄKEMEDEL
Läkemedel som trombocytaggregationshämmare, blodförtunnande medicin eller vitamin K-antagonister kan ge näsblod eller andra blödningar som biverkan. Det äldsta läkemedlet i denna kategori är acetylsalicylsyra. Dessa mediciner förskrivs oftast vid kardiovaskulära sjukdomar.
Stop Hémo blodstillande vadd är en effektiv och bra hjälp för människor med blödningsstörningar. När den blodstillande vadden kommer i kontakt med blod frigörs kalciumjoner som främjar den fysiologiska hemostasen vilket snabbar på levringsförmågan.